Vi utgick från öns norra spets och delade in dykområdet i 25 meters sektorer i öst/västlig riktning med syftkompass. Målsättningen var främst att kartlägga områdets storlek och det visade sig att fyndområdet började vid 25 meterslinan från nordspetsen (motsvarande höjd på land är ca. 2,5 m över havet). Detta tyder på att fyndmaterialet börjar precis vid norra ändan vid tidpunkten för förlisningen, ifall materialet är från Stora Ofredens dagar. Detta kan vi helt tro på, eftersom fyndmaterialet är identiskt med fynden vid Svarthällan (där man fann en rysk bronskanon från 1704). Enda problemet är att fynden ligger djupt under den visuella bottnen, ca 40-50 cm, vilket betyder att det fordras både skicklighet och kraft för att hitta metallföremål som ligger i gruslagren. Mammutpumpning prövades med varierande framgångar under lägerveckan i området, men det gav mersmak.
Området kring Svarthällan är ett "säkert" ställe vad gäller fynd, vilket också besannades detta läger; reseikon, silversked och pennfodral för att nämna några intressanta fynd. En del av fynden gjordes upp på "torra land", nämligen uppe på grynnan under stora stenar.
Årets läger kunde genomföras tack vare bidrag från Undervisningsministeriet och Svenska Österbottens kulturfond (summa 13.000 mk) samt välvilligt inställda bybor från Kalax, samfälligheten och fiskargillet i byn.
| Administrativ organisatör
Praktiska organisatörer Inkvartering Båtar Finansering Bespisning Telekom Säkerhet Dykområden |
Jakobstads Museum (Pekka Toivanen)
Bothnia Navalis ry och SCUBA 77 rf På Ängsögrund benämnda holme (ägare Kalax bys samfälligheter) med Kalax fiskargilles stuga som bas. Andra byggnader som kom till användning var Dan Granfors' hus, Johan Sundlin & Göran Manngårds stuga och inte minst bastun som finns på området. SCUBAs 20-personers tält och även privata kom till användning. På Truthällan användes bragdhuset som tork- och kompressorställe. Närpes stads oljebekämpningsbåt, SCUBA 77 r.f:s båtar, samt Henrik Backas fiskebåt. Bidrag från Undervisningsministeriet och Svenska Österbottens kulturfond (summa 13.000 mk). På lägerområdet (Ängsögrund) finns ett kök uppbyggt enkom för lägerveckan. Yrkesskicklighet kombinerad med dykintresse gjorde att lägerkocken utgör en viktig länk i sammanhanget (Jan Lindeman). En lånad NMT 450 (Ola Knöös) och ett flertal andra NMT- och VHF-telefoner i båtarna. En räddningsplan finns i SCUBAs dykarbåt, jämte syre-aggregat. System med reservdykare praktiserades också under lägret. jfr. med den dykplan som finns uppgjord för lägerveckan. |
På hösten 1991 togs tio prov för dendrokronologisk datering vid Joensuun yliopisto. Undersökningen utfördes av Pentti Zetterberg och Jakobstads museum stod för finansieringen (10.000 mk). Två av proven hade intakt yta och de träden hade fällts på vintern 1709/10 (se närmare 1992 års lägerrapport). Dendrorapporten kunde inte i detta skede svara på var träden hade växt, men det är av mindre betydelse eftersom det är känt att ryssarna beslagtog fartyg efter behov under resan.
Trädprovens ålder och kanonkulorna som hittades föranleder oss att tro att farkosten varit med på ryssarnas expedition till Österbotten. Den nuvarande platsen för vraket är inte nödvändigtvis förlisningsplatsen. Vattendjupet är i dagens läge endast 1-3 meter. Det finns mycket litet lösfynd i vraket så det verkar som om det bogserats eller seglats till stranden och sedan tömts och övergivits.
Senare i veckan pumpades en del av mittpartiet och en del av fören. Den nykonstruerade ejektorpumpen visade sig fungera utmärkt, ävenom det finns vissa förbättringar angående utloppsrörets förankring som bör göras för att inte få den pumpade massan tillbaka ned i vraket.
Dyktid inalles: 16 h 55 min.
Tom Jylhä
| S 1
S 2 S 3 S 4 S 5 S 6 S 7 S 8 / 1-2 S 9 / 1-37 S 10 S 11 S 12 S 13 S 14 S 15 S 16 / 1-9 S 17 S 18 S 19 S 20 / 1-4 S 21 S 22 S 23 S 24 / 1-2 S 25 S 26 |
Piphuvud
Vrakdel Blocktrissa Reseikon (detalj) Kopparsmynt (denga) Tennknapp Oidentifierat metallföremål Tennknappar Mässingsknappar Mässingsknapp Mässingsknapp Tennknapp Tenntallrik Hopvikbar sked Fodral för penna Mässingsknappar Mässingsknapp Tennknapp Tändrör till granat Mässingsspännen Platt kopparföremål Del av kopparkittel Järnspik Blyplåtar Flintsten Läderstroffa + onumrerade blykulor |
| T 1 / 1-49
T 2 T 3 T 4 / 1-4 T 5 T 6 T 7 T 8 T 9 T 10 T 11 / 1-3 T 12 T 13 / 1-2 T 14 T 15 / 1-7 T 16 T 17 T 18 / 1-12 T 19 T 20 T 21 T 22 T 23 / 1-3 T 24 T 26 T 27 T 28 T 29 / 1-6 T 30 T 31 T 32 / 1-2 T 33 T 34 / 1-3 T 35 / 1-3 T 36 T 37 / 1-2 T 38 T 39 T 40 T 41 |
Tennknappar (stora med dubbelörn)
Mässingsspänne Mässingsspänne Mässingsspännen Mässingsknapp Tand av häst (ihålig; idislare ?) Klump med sädeskorn Delar av koppargryta Kopparbeslag Lädersko Oidentifierade mässingsrör Handtag till koppargryta Tennknappar (mindre med dubbelörn) Tennknappar (överflyttade till T 1) Tennknappar Mässingsknapp Mässingsknapp Tennknappar (med prickar) Tennknapp Tennknapp Mässingsgryta Mässingsknapp Mässingsspännen Flintsten Stolsben Tennknapp Tennknapp Tennknappar Mässingsknapp Mässingsknapp Mässingsknappar Flatjärn (köljärn ?) Tennknappar Tennknappar Mässingsknapp Mässingsspännen Mässingsknapp Mässingsknapp Oval kupad mässingsplåt Avlångt svart träföremål + onumrerade blykulor |
| TV 1
TV 2 TV 3 TV 4 TV 5-6 TV 7-16 TV 17 |
Bottenstock
Bottenstock Bottenstock Spant Del av bottenstock ? Oidentifierade vrakdelar Spant |
| F 1
F 2 |
Blystång
Runt platt träföremål |
Antalet dyktimmar blev rekordmånga, vilket är en bra indikation på hur folk har upplevt en så pass arbetsam vecka det var fråga om. Det är i stort sett tre saker; arbeta, äta och sova, vilket betyder att köket måste fungera och är en viktig del av lägerverksamheten. Även sovandet är viktigt, man kan tycka att "tystnad" är lite obefogat när det gäller äldre människor, men det har visat sig att systemet fungerar och inte är något irritationsmoment i sammanhanget. Själva arbetet har vi försökt få ut i flera olika grupper, vilket betyder att arbetsledningen fungerar bättre, man bildar naturliga grupper och fungerar bättre då man trivs ihop. Denna problematik är ju till för att lösas av lägerledningen, men det är väl ändå viktigast att slutresultaten tillfredställer samtliga parter, vilket jag vågar påstå att det gjort.
Konkret vad gäller området vid Truthällan skulle jag vilja få rutnätet igång för att kanske få en klarare bild av fyndens inbördes läge, om nu dett är något väsentligt inom ett så pass koncentrerat område som det ändå är frågan om. De bottenstockar vi funnit har inte några som helst mönster utan man har slumpmässigt hittat dem hur som helst. När vi hittade första bottenstocken på lägret försökte vi göra ett schakt med mammutpumpen, men det var enda trävirket av rang i närområdet. En del andra fynd gjordes, men inte något som skulle tyda på delar av garnering eller dylikt kunde upptäckas. Inga andra sannolika vrakrester upptäckte man heller, utan en hel del lösa fynd, s.s. delar av koppargryta, klump av säd (korn ?) avlångt svart träföremål (stolsben) och knappar.
Det finns en hel jobb kvar i området blott vi får fortsätta undersökningarna (botteninventeringarna) för våra övervakande organ. Man får hoppas att vi gör ett arbete som gagnar marinarkeologin och inte tvärtom. I detta sammanhang kanske man kunde placera en och annan intresserad på skolbänken några dagar, för att få en seriös anda till stånd inom en större del av dykarkåren. I detta nu anser jag att det fungerar bra, men som vi vet ändras tiderna och vi med den, varför vi behöver ha upp ögonen för att gå klarsynta in i framtiden.
Till era alla som bidragit till att genomföra ett dylikt läger, tack skall ni ha !