Närpes -84

Forskningsläger vid Närpes havsområde

Bakgrund

Ett informationstillfälle i Närpes under sensommaren 1983 angående sjöhistoriska fynd från tiden vid Stora Ofreden ledde till fortsatta åtgärder i form av ett forskningsläger, vilket hölls under tiden 14 - 22.7.1984. I själva verket fick allt sin början med ett fynd, två kanoner, som närpesbona Bjarne Rosengård och Carl Bäckström hittade redan 1978. Detta aktiverade den år 1977 grundade föreningen Scuba -77, Närpes sportdykare, att planera lägerverksamhet. Detta ledde till resultat i form av samarbete mellan den sjöhistoriska föreningen Bothnia Navalis och Museiverkets Sjöhistoriska byrå. Dessa hade under åren 1979-82 arrangerat läger på Larsmo havsområde utanför Jakobstad och Karleby. Forskningsarbetet gällde där också fynd från tiden kring Stora Ofreden. Museiverket beviljade Jakobstads museum statsbidrag under åren 1983 och 1984 för det nya företaget. Forskningsarbetet har dock skett helt frivilligt och oavlönat och en betydande del av lägerkostnaderna har betalats av deltagarna själva.

Deltagare och organisation

Som lägerledare och ansvariga för den allmänna organisationen fungerade närpesborna Rainer Forsman och Ola Knöös, rapportering och katalogisering sköttes av vasabon Juhani Yrjänäinen och med hjälp av Johanna Rossi-Hakala samt med mikael Karlberg som lägrets kock. Tillsammans deltog 35 dykare, vilka representerade både Scuba -77 och Bothnia Navalis och de arbetade i fyra grupper. I förberedelserna hade man haft fjolårets läger som grund, vilket ansågs ha löpt väl. Med hjälp av tidigare erfarenheter utvecklades forskningsmetoderna på ett anmärkningsvärt sätt. Dessa presenterades för Närpes kommundirektör Gustav Skuthälla, Anette Vasström från Köpenhamns Örlogs Museum samt för arbetschefen vid Museiverkets Sjöhistoriska byrå Olli Tappola. Även Johan Artursson, ledande dykare vid undervattensforskningen kring den vikingatida handelsplatsen i Brännö i Göteborgs södra skärjård, och dykare Richard Tiefenbacker besökte havsbotten inventeringen vid dykningslägret.

Arbetet

Under lägerveckan utforskade tre dykargrupper systematiskt det med linjerep inrutade forskningsområdet samt separata sänkor där man förmodar att fartyget / fartygen gått på grund på basen av fyndplatser av enskilda föremål och föremålsgrupper. Undervattensarbetet försvårades av sjöbottnens gestaltning, bergskärvor vilka var fyllda med sand och stenar. Sålunda kunde man inte använda sig av synobservationer. En grupp fungerade som arbetsgrupp, där de två andra gruppens medlemmar vilka inte var i dykningstur, arbetade. Arbetsgruppen koncentrerade sig på en grundlig utgrävning och utforskning av forskningsområdets fasta mark.

Såväl undersökningsarbetet som forskningsarbetet på fast mark kunde förverkligas planenligt trots en viss regnnederbörd.

Fynden

Redan kanonfynden fråm år 1978 samt resultaten från 1983 års forskningsläger gav antydningar om det blivande fyndmaterialet. Det tidigare materialet hade identifierats som ryskt och den mest sannolika dateringen är identifierats som ryskt och den mest sannolika dateringen är september månad år 1714 då den ryska galärflottan följde arméns avancering längs den österbottniska kusten och stödde den med anfall på bägge sidorna av Bottenviken (Myslajevski 1894).

Fynden från Närpes -84 kan grovt indelas i tre huvudgrupper: vapen och ammunition, manskapets personliga utrustning och tillbehör såsom skodon, hygienartiklar, uniformsdelar samt smycken och andra små föremål och övriga föremål såsom handkvarnstenar och byggnadsstrukturer.

Jämsides med kanonfynden hade tidigare hittats rikligt med ammunition: karteschskott, granater, handgranater och råhagel. Under det gångna årets forskningsläger kompletterades dessa fynd men också nya föremol hittades, såsom patronfickor av trä, svärd och delar av dem samt muskötbeslag i olika modeller.

Till manskapets beklädnad hörande fynd var t.ex. stövlar och skor med raka spetsar vilka liknade karolinska skodon, uniformsknappar, sko- och bältspännen, påsar för fnöske i olika modeller, rakknivskaft och små prydnadsföremål (dubbelörnen, träbitar för träkolstillverkning osv).

Till manskapets personliga utrustning hörde också några små läderfodral eller skydd för redskap (för fängpannsnålar?). Ett funnet läderknyte var en börs vilken innehöll 224 droppkopek i silver. Likaså en sporre, en ring, krust och ett antal tenn- och järnstycken kan fogas till denna grupp.

Av övriga föremål är av allt att döma ett smårutigt fönster med blyinfattning mest intressant, vilket knappast hörde till galärfartygens byggnadskonstruktion, utan har av ett läderaktigt hölje att döma varit inpaketerad i last. Såväl tidigare som under den gångna sommaren hittade man flera par handkvarnstenar, vilka förmodligen användes vid matlagning åt fartygets manskap.

I samband med uniformsdelar och vapen hittade man också rikligt med skelettdelar av det i sjöolyckan omkomna manskapet, vilka dock lämnades i fred.

Vad berättar föremålen ?

Jämsides med de föremål som onekligen var från ryska farkoster hittades bland annat en kopparplåt, en svensk riksdaler, som inte nödvändigtvis behöver höra till de ovan beskrivna föremålen. Det är dock inte uteslutet att det skulle vara det rövarbyte som källorna och folktraditionen berättar om. Likaså hittades flera yngre föremål, vilka inte hör till det beskrivna fundet från Stora Ofredens tid.

Fastän man inte kan sammanbinda denna sjöolycka till rövartåget som den ryska galärflottan gjorde i Sverige i september år 1714 bevisar föremålsfynden i alla fall att det anknyter till ryssarnas avancering i Österbotten under den nämnda hösten. Fortsatt forskning torde ge tilläggsuppgifter om den under ockupationen skedda sjöolyckan och dess omfång. Fyndens anmärkningsvärda spridning på ett ofattande ytområde verkar stöda uppfattningen om att olyckan samtidigt har drabbat flera fartyg. P.g.a. isens verkan och sjögången har man inte kunnat finna delar till de lättbyggda fartygen, ifall inte ett litet ekknä som hittades i samband med de övriga fynden kunna höra till denna grupp.

Av allt att döma byggdes galärflottans fartyg vid Neva flodens mynning eller i Baltikum, men sedermera också vid den finländska kusten. Peter den Stores kända studieresa till Nederländernas Zaandam och Amsterdam för att lära sig skeppsbyggnadskonst resulterade också i anskaffningar av holländska fartyg till den ryska örlogsflottan. Det verkar som om ryssarna jämsides med detta också skulle ha bedrivit vapenhandel med holländarna eftersom det bland föremålen fanns flere mässingsbeslag, "Amsterdam skyltar".

Det fortsatta arbetet

De eventuella fortsatta forskningarna kommer att ske efter Museiverkets omdöme. Den omfattande rapporten från forskningslägret kommer därför att sändas till Museiverket som information och efter verkets beslut sker konservering och katalogisering. Under vintern kommer man att forska i arkivkällor från Stora Ofreden. De forskare och föreningar vilka är sysselsatta med sjöhistorisk forskning har bytt erfarenheter med svenska forskare. Sålunda rapporteras också lägrets resultat i Marinarkeologiska  Sällskapet i Sveriges publikationer och eventuellt också i Jakobstads museums årsrapport.

Enligt lagen hör fynden till staten, men i och med Museiverkets beslut har man kunnat deponera föremolen i vederbörande kommuner. I alla fall står konservering och katalogisering av fynden främst i tur.